Det är mycket intressant som pågår runt om i världen i Kyrkan.
Här är ännu en sådan sak - att man vill införa bibliska kvinnliga ledare i det liturgiska firandet igen. Maria Magdalena, Phoebe och de andra.
***
"American Catholics are organising a July appeal to the Vatican and Northern American bishops to have female figures from the New Testament such as Mary of Magdala re-included in lectionary texts from which they have been deleted.
Organisers of the appeal are also inviting female biblical scholars to the International Synod on the Word, to be held in Rome in October, according to a media release by the Future Church group.
At over 250 international celebrations of the July 22 Feast of St Mary of Magdala, special prayer services will make visible biblical women leaders whose stories have been omitted or downgraded in lectionary texts."
Fick höra om Liberias kvinnliga president - hon har många järn i elden och en järnvilja - därav smeknamnet "järnladyn".
"During the election campaign, the grandmother figure was often dwarfed by her party officials and bodyguards. One veteran of Liberia's political scene said Mrs Johnson-Sirleaf's nickname comes from her iron will and determination.
"It would have been much easier for her to quit politics and sit at home like others have done but she has never given up"
"Liberias president Ellen Johnson-Sirleafs pondus, kapacitet och ledarskap är omvittnade. Den liberianska regeringen driver en reforminriktad politik med syfte att öka transparensen i de offentliga finanserna, sanera den enorma statsskulden samt förbättra den liberianska ekonomin. Det historiska bagaget väger dock tungt och Liberia är ett av världens allra fattigaste länder. Två generationer har vuxit upp utan utbildning. Ett av fyra barn dör före fem års ålder. De flesta liberianer har under någon period varit på flykt, utsatts för - eller utsatt andra för - svåra övergrepp. Landet står således inför enorma utmaningar."
Detta att kvinnor och män skulle ha "olika roller" i Kyrkan lyfts ofta fram av dem som är emot att kvinnor prästvigs. Då menar de att prästrollen är förbehållen män.
Jag skulle vilja vända lite på begreppen och säga: olika roller - ok, varför inte - men inom samma tjänster.
D.v.s. både kvinnor och män behövs för att fullgöra prästtjänsten på ett fullödigt sätt - men de har kanske delvis olika roller inom denna tjänst. Inte bara som kvinnor/män utan också som individer med unika gåvor.
Tänkte på hur det är inom polisväsendet. Kvinnor och män får (numera) bli poliser - men de utöver inte sin tjänst på samma sätt. När kvinnor kommer in i bilden förändras saker - till det positiva.
Var det en slump att Englas mördare erkände när han förhördes av två kvinnliga poliser - sedan han dessförinnan blånekat? Jag tror inte det.
Är det en slump att grova kriminella blir lugnare och bemöter kvinnliga poliser annorlunda än de bemöter dessas manliga kollegor?
Vad kan en kvinnlig dörrvakt tillföra tjänsten som inte hennes manliga kollegor förmår?
Vad tillför en kvinnlig läkare sin tjänst?
Vad kan - på liknande vis - en prästvigd kvinna tillföra den specifika tjänsten?
Kan hon kanske predika ur ett annat perspektiv utifrån sina erfarenheter, sin syn på världen?
Kan hon visa på nya dimensioner i mässfirandet?
Kan hon dela ut de sjukas smörjelse på ett sätt som i sig är helande (jfr. hur en mor intuitivt kan trösta sitt barn)?
Kan det vara psykologiskt bättre för en våldtagen kvinna eller för någon som drabbats av prästpedofiler - att möta en kvinna i det andliga samtalet eller i biktstolen - än att möta någon som liknar förövaren?
Katoliker som önskar att även kvinnor ska få vigas till alla kyrkliga tjänster (rörelsen WOC - Women's Ordination Conference) har markerat detta inför påvens födelsedag, samt hans liturgi på en sportarena idag, där enbart pojkar och män deltar kring altaret.
Fick också en mediarelease (se nedan) som går in närmare på det.
Man har bl.a. satt en stor affisch på en bil som följer påven genom Washington (den kan även skymtas i nyhetssändningen via länken ovan).
"Ordain Catholic Women" Mobile Billboard to Follow Pope
WASHINGTON, DC - April 16 - Today, as Pope Benedict XVI visits our nation's capital on his 81st birthday, the Women's Ordination Conference continues their "Giving the Gift of Women" campaign, urging him to open the doors to women's ordination. A large mobile billboard stating, "Pope Benedict, How long must women wait for equality? Ordain Catholic Women," posted on a truck will follow his engagements in Washington, DC.
"We are disappointed that the pope has missed an opportunity to include women during his stadium Masses as altar servers, which has been approved by the Vatican since 1994," said Aisha Taylor, executive director of the Women's Ordination Conference. "In a tragically familiar pattern, only men - including priests, bishops and cardinals - will be near the altar. That's why we have extended our mobile billboard campaign to circle Nationals Park on the day of the Mass."
On Monday, April 14, the mobile billboard drove from 10:30AM to 6:30PM in Washington, DC, beginning at the National Press Club where WOC hosted a press conference to lauch the campaign, and circling the US Conference of Catholic Bishops Headquarters and Catholic University. Later that night, in conjunction with thirteen similar events around the country, over 100 people attended an inclusive Mass presided by Catholic women, including two recently excommunicated ordained women from St. Louis. During the Mass, attendees gave generous financial support to enable WOC to circulate the mobile billboard outside Nationals Park.
Events:
April 16 Mobile billboard to follow route of popemobile, 10:00AM to 6:00PM Billboard to follow pope's engagements, from White House to Vatican Embassy to Basilica
April 16 Vigil for Women's Ordination, 5:00 PM, Basilica of the National Shrine of the Immaculate Conception, 400 Michigan Ave, NE
April 17 Mobile billboard to circle Nationals Park during Pope's Mass, 5:30AM to 1:00 PM
In 1976, the Pontifical Biblical Commission determined that there is no scriptural reason to prohibit women's ordination. An overwhelming majority of US Catholics support ordaining women, 63 percent for women priests, and 81 percent for women deacons. There are 16 national organizations from 11 different countries that advocate the ordination of women.
"In the face of one closed door after another, Catholic women have been innovative, courageous and faithful to the church. They continue to make a way where there is none. We are raising public awareness that women's leadership is integral to all aspects of the church. We urge the pope to open the doors to women's ordination," Taylor concluded.
Founded in 1975, the Women's Ordination Conference is the oldest and largest national organization that works to ordain women as priests, deacons and bishops into an inclusive and accountable Catholic church. For more information, visit: http://www.womensordination.org/."
***
Här är en artikel som minst sagt ställer en hel del saker på sin spets med anledning av påvens USA-besök:
"For Pope Benedict's visit, the question to ponder is this: In the face of the Church's blatant discrimination against women and its consequences, to which Benedict has mightily contributed, what exactly is the basis for the Catholic Church hierarchy's moral authority?"
Det här inlägget har jag spunnit på i tankarna ett par dar.
Ingen som surfat omkring bland kristet - och i synnerhet katolskt - präglade bloggar lär ha kunnat undgå den ofta förekommande kollisionen mellan olika avarter av fundamentalism och fritt vattengående (närmare beskrivet i ett tidigare inlägg).
En morgon nyligen växte ett bildspråk fram som kan förtydliga dilemmat.
Det är som att en del katoliker med flit (eller genom en "lyckad" indoktrinering) väljer att förbli på larvstadiet - de slutar liksom alla andra fjärilslarver att krypa omkring och samla intryck en dag, och spinner in sig i en puppa/kokong.
Meningen är förstås att larven ska utvecklas inne i puppan och en dag ta sig ut ur den och veckla ut vingarna för att sedan leva ett fritt fjärilsliv.
Men den trånga, trygga, tätt omslutande lilla kokongen verkar istället för en del bli till ett slags limbo - där de stannar kvar och aldrig utvecklas fullt ut.
De föreställer sig rentav att puppan innehåller "hela" sanningen. Men där finns bara det lilla de har lärt sig som larver - uppfattningar som behöver korrigeras av den vida fjärilsverkligheten.
Sorgligt för deras egen del förstås - men värre är att de vill hindra också andra fjärilslarver från att utvecklas - och att de vill försöka tvinga ner alla skimrande fjärilar tillbaka i kokongerna.
Tragiskt - och tragikomiskt på samma gång....
En variant på denna bild ges i en liknelse jag skrev en gång om en fågel.
En annan bild som kom idag:
Hur länge man än belyser en blind fläck i ett öga med en strålkastare så kommer fläcken inte att kunna uppfatta ljuset....
De katolska fariseerna går inte bara omkring med stora bjälkar i ögonen liksom sina bibliska föregångare - utan har även stora blinda fläckar. Så hur mycket ljus man än riktar mot det uppenbara så ser de inte.
Det kan förklara deras förvrängda syn på kvinnor och män.
I urkyrkan fanns ett jämlikt tjänande. Alla historiska källor visar på det.
Men för dem som lider av självvald bjälkblindhet, av kokongkatolicism, tycks Gud ha skapat kvinnor och män diametralt olika. Män ses som skapade till att kunna bli precis allt vad de vill - medan kvinnor bara får bli det män rent biologiskt inte kan bli, och det som "blir över" när de manliga reviren har inmutats.
Men ett efter ett har de "manliga staket" som byggts upp under historiens gång, som alltså inte fanns där från början, tagits bort - bara ett fåtal är kvar - mest uppenbart i katolsk miljö: det kyrkliga tjänststaketet.
Vilken förvrängd syn på kvinnor och män - och Gud - detta är.
Hur man kan vilja välja ett inskränkt synsätt framför den öppna fjärilstillvaro vi som kristna är kallade till har jag svårt att begripa. Förmodligen beror det på en djup inre osäkerhet, och en rädsla att släppa taget, våga gå på vatten...
Några kardinaler har just startat en kampanj för att försöka få igenom en ny mariadogm.
Eller nygammal kanske man ska säga. Det är bl.a. Co-redemptrix och Mediatrix som åter är på tapeten - att Maria skulle ses som en medåterlöserska/medfrälserska, och att frälsningens nåd förmedlas genom henne istället för direkt från Kristus, och att hon fungerar som en förebedjare till Kristus.
Vad ger detta för bild av Kristus? En hård och obeveklig domare som behöver sin moders vädjanden för att gå med på att låta oss få del av sin frälsning?
Denna dogm verkar psykologiskt sett vara ett svar på vakuumet efter den skriande bristen på kvinnligt katolskt ledarskap - på officiella utryck för det andligt moderliga... För att slippa förändra status quo på det mänskliga planet vill man lugna samvetet genom att upphöja Maria till skyarna. Det Kyrkan förtränger och vill förneka dyker upp i det undermedvetna och tar sig andra uttryck....
Man har i denna kampanj lagt betoningen på Maria som alla folks andliga mor (för att mildra det anstötliga i det övriga som ingår i dogmen).
Kardinalerna ser denna dogm som en ekumenisk tjänst för att förtydliga detta för andra religiösa traditioner (läs: protestanter och ortodoxer) - ja - man menar sig därigenom vilja förkunna hela sanningen om Maria!
Är en ny mariadogm verkligen vad Kyrkan behöver? Kommer detta inte att försvåra ekumeniken snarare än hjälpa den? Vill andra kristna än en gång få en dogm stipulerad från hela-sanningsinnehavar-pretendenterna i Rom - utan att ha något att säga till om? (Det har förvisso inte vanliga gräsrotskatoliker heller - detta sköter biskopar och kardinaler så bra själva - de får säkert igenom det.)
Detta förfarande är i högsta grad kontroversiellt även bland katoliker...!
Ännu fler nya dogmer bör inte instiftas utan ett ekumeniskt koncilium där alla kyrkodelar är överens om dem. Det är nog problematiskt med de dogmer som redan finns som Rom själva har kokat ihop...
Jag undrar alltså: på vilket sätt är det här ekumeniskt?
Och - ännu viktigare - är det sant?
Vad säger "sensus fidelium" (de kristnas fingertoppskänsla för vad som är rätt och sant) om detta?
"Five cardinals have invited every cardinal and bishop in the world to join them in petitioning Pope Benedict XVI to solemnly proclaim the Mother of Jesus as the “Spiritual Mother of humanity” as an ecumenical service of clarification to other religious traditions and to proclaim the full Christian truth about Mary.
/.../
This definition of Mary as spiritual mother would include her three maternal roles as the human “Co-redemptrix” (which literally means “a woman with the Redeemer” but never on a level of equality with her divine son), “Mediatrix” or distributor of the graces of the redemption, and “Advocate” or principal intercessor to her Jesus Christ."
Tre dogmer i en alltså.
Läs hela den långa artikeln och kardinalernas brev här.
Jag har hört det förr - och så kom det i ett mail idag som en liten påminnelse - här är det:
"Well behaved women never make history."
Så sant....
De kvinnor som bara inordnar sig i de färdiga mallarna (så som det förväntas av dem - inte minst från kyrkligt håll), kommer aldrig att bidra till någon förnyelse.
Jag har oftast fått intrycket att denna fråga är ganska så perifer i frikyrkorna - det är inte särskilt kontroversiellt att kvinnor också kan bli pastorer.
Men i Dagen läste jag just en kort artikel om en ung kvinna som blev pastor förra året och som hade funderat en del över det och även mött motstånd. Läste också en annan artikel om hur det på de flesta håll numera är lika många kvinnor som män som utbildas till pastorer - bara med undantag av pingströrelsens utbildning i Uppsala.
Jag kan inte låta bli att fortsätta undra hur denna fråga alls kan uppstå i vår tids kyrka.... Särskilt som det inte var så i början av kyrkans historia....
Apropå urkyrkan och kvinnor -
Jag fick igår besök av ännu en hantverkare i raden (har för länge sedan tappat räkningen). Denna gång var det en målare som skulle fixa några detaljer efter att en ringklocka som inte fungerade hade skruvats loss av en elektriker (som även var här och grejade med telefonsladd efter tapetseringen och ett trasigt eluttag i taket).
Vi kom snart in på samtal om färg. Målaren sa att om man använder en liter alkydfärg istället för vattenbaserad färg så motsvarar miljöförstöringen lika mycket utsläpp som att resa med bil från Sverige till Rom! Otroligt! Det borde få var och en som fixar där hemma att tänka sig för inför färgköpsvalet...! Bojkotta alkydfärg alltså!
Målaren sa att han tyckte att det var särskilt kul att han hade kommit till en konstnär. Han fick snart syn på mina tavlor - bl.a. denna. Och genast såg han att där fanns två fiskar och fem bröd - och han kommenterade det med: "- Räckte inte de där till ganska så många"? "- Jo, det var visst flera tusen" svarade jag.
Tänk om det fanns sådant bröd att köpa.... Då skulle man aldrig behöva handla mer. Och ingen skulle behöva vara hungrig. Den som uppfann något sådant skulle bli rik - och affärerna skulle gå i konkurs. Inte alls bra för världsmarknaden. Men för människorna...
Visst motsvaras detta bröd av nattvardsbröd - men en oblat räcker bara till en - eller max två personer - och den förhindrar inte svält....
Jag nämnde att det var lite ovanligt idag att se en kvinna så som på tavlan... Annat var det i den tidiga kyrkan.
Tycker att det är ganska så intressant att språka teologi med hantverkare... :-)
Man kan inte låta bli att tänka på den störste konstnären av dem alla - som en gång tog mänsklig gestalt i en enkel och andligt vis snickare.
Och på hur vi idag väljer våra kyrkoledare.... Inte rekryteras de bland andra än högt skolade (fortfarande mestadels manliga) teologer?
Hur skulle Kyrkan se ut om en målare valdes till påve? Spännande tanke...
Jag läste imorse ett mycket intressant citat av Katarina av Siena som är ytterligare ett helgon, tillika med kyrkolärare, som kände en prästkallelse (den andra jag tänker på är Thérèse av Lisieux).
Katarina hade i sin exemplariska "lydnad" (!) gått så långt att hon tänkte förklä sig till man för att kunna bli dominikanpräst. Men denna plan misslyckades.
Senare uttrycker hon sin frustration i bön till Gud:
"Mitt kön, som du vet, är emot mig på många sätt, både för att det inte är så högt aktat bland män, och även för att det inte är gott, ur anständighetssynpunkt, för en kvinna att beblanda sig med män."
Men Gud svarar: "Är jag inte Han som har skapat den mänskliga rasen, och delat upp den i manligt och kvinnligt? Jag sprider ut min Andes nåd varhelst jag vill. I mina ögon finns det varken manligt eller kvinnligt, varken fattig eller rik, utan alla är lika, för jag kan göra allting med samma lätthet."
Det bekräftade Katarinas övertygelse att hon kunde bli präst (teoretiskt).
(Min översättning ur John Wijngaards: "The ordination of women in the Catholic Church", s. 137.)
Detta är en mycket intressant tradition som fanns i den tidiga Kyrkan - bl.a. skriver en del kyrkofäder om Maria som präst.
En vers ur Hebreerbrevet om översteprästen har också tillämpats på henne - inte minst inför införandet av dogmen om hennes obefläckade avlelse på 1800-talet; för att föda Jesus ser katolska kyrkan det som att hon måste vara helt ren - som en offerpräst.
Även prästcelibatet (den sakraliserade synen på prästämbetet), hela katolska kyrkans mångfacetterade syn på Maria, det bildspråk som ofta används om henne i böner och litanior, och t.o.m. embryona till nya dogmer om henne (som medfrälserska och återlöserska och medlarinna) kan kopplas till synen på henne som jungfrulig präst - som delade en översteprästerlig tjänst tillsammans med sin son (om än formellt lika "ovigd" som han), och som därför är alla prästers förebild.
Det finns många intressanta citat och böner i Kyrkans tradition som visar på detta. Man ser i henne all nåd - även alla andliga gåvor som är givna till prästen.
Det hela blir med ens plötsligt begripligt - dimmorna kring Maria skingras.
Samtidigt som denna långvariga folkliga och utbredda tradition kvävdes av Kyrkan i början av 1900-talet, så uppstod rörelser för återinförande av kvinnliga ämbeten - bl.a. prästämbetet. Intressant sammanträffande! Kvävdes detta för att man på katolskt håll anade den annalkande "faran" genom att de protestantiska kyrkorna tog upp detta - eller uppstod rörelserna (även bland katoliker) genom det vakuum som väcktes?
Detta med Maria som präst borde studeras närmare och lyftas fram igen! Därmed inte sagt att några nya dogmer bör utvecklas utan hela Kyrkans enighet om detta.
Men detta har bl.a. betydelse för katolska kvinnors möjlighet att bli präster. Då Maria i vår del av Kyrkan sågs som präst - under nästan 2000 år - så kan inte det faktum att någon är kvinna föras fram som ett hinder idag - så som det tyvärr görs! Och eftersom hon sågs som en sakramental präst (vilket är viktigt i den katolska ämbetssynen) så kan kvinnor inte stängas ute från sakramentens förvaltande!
Jag kommer att skriva mer om detta i ett annat sammanhang, så jag hänvisar er just nu bara till följande webbsidor om detta - den senare länken visar ett bildgalleri:
Så börjar redan kvinnor "historiskt" utses till tjänster...
Som sagt - det blev en "exemplarisk" katolsk kvinna som nu får ta hand om välgörenhet - ett kall, menar hon.
"She is a talented leader from a solid Catholic family"
“[she] is an outstanding example of lay persons bringing their skills and talents to the work of the Church for the good of all whom we serve and the wider society”
"Working for a non-profit is something that Dearing has always felt called to. "I've been working with nonprofits and made a very conscious choice that that's where I wanted to spend my life"
Samtidigt hittade jag också en artikel om kvinnorna som vigdes i New York - långt borta från det präktiga och oklanderliga idealet i artikeln ovan.
Journalisterna tar naturligtvis fasta på vad de vill - men detta tyckte jag var det viktigaste:
"The reason that the women are determined to remain Roman Catholics, instead of forming their own church or joining another - such as the Episcopal Church, which ordains female clergy - is that they consider the Roman Catholic Church to be their family, albeit a dysfunctional one, and they have no intention of abandoning it. “It’s in my bones,” said Fresen. “It’s in my blood. There are a lot of things wrong within the church, but I love it, and the only way to change it is to stay.” They added that excommunication, contrary to popular belief, does not remove one from the church; it only means that one cannot receive the sacraments. “Nothing can put you out of the church once you have been baptized,” said Fresen. However, after the first seven women priests ordained on the Danube in 2002 were promptly excommunicated, none of the other ordained females has been excommunicated."
Fick nedanstående från flera håll idag. Rosemary Radford Ruether ska enligt uppgift ha skrivit det - men jag känner igen det mesta av det från andra håll, så det verkar vara ett hopplock av roliga historier som här har fogats samman.
***
ADAM WAS ONLY A ROUGH DRAFT
A synod of bishops from the four corners of the earth, and a full panoply of mother superiors recently converged on the Holy City of Rome to consider the vexed question of the ordination of men. The Holy See had received many tearful appeals from the cruder sex claiming to havea call to the priesthood directly from God herself. But Her Holiness had firmly replied to these appeals that the call must have been awrong number.
Our Holy Mother in heaven would never call to the ministry those soobviously disqualified by reason of gender. But the men had refused to take no for an answer. Throwing down their picks and shovels, they had declared that they would do no more maintenance work for the church until there was equality of rites.
They sent petitions to the Holy see, filled with arguments for the ordination of men, both theological and practical, although, ofcourse, they could cite no example from Jesus, the incarnation of Holy wisdom, because he most evidently had ordained no men to the priesthood(or women either).
It was said that confining the ordained ministry to widowed women over 65 was causing a crisis throughout the world. More and more older women felt the juices still flowing after 65 and were not willing to embrace blessed widowhood. Some preferred to run for prime minister or chairwoman of the board rather than to turn to the sacred service.
Finally, Her Holiness decided to gather the holy mothers of the church together, with a number of the best qualified peritae, who had of the male gender, from a safe distance, of course. They hoped to come up with a definite answer, once and for all, to the vexed question of the ordination of men.
After long and careful study, in which the holy mothers had enjoyed agood many laughs on the subject of men and their foibles, a final decree was drawn up defining the reasons that men could not be ordained. The decree was proclaimed by Her Holiness urbi et orbi, and the holy departed for their respective seats of wisdom, feeling very pleased with themselves. The decree Ad Hominem stated to their satisfaction and, it is hoped for all time, the weighty reasons for their gut prejudices.
The first part of the decree deduced a good many reasons from men's biological and psychological natures that disqualified them from thepriesthood. It was said, first of all, that men were too violent and emotional to be priests.
Anyone who has watched groups of men at football matches, ice hockey, soccer or cricket games, not to mention political conventions, has seen their volatile tendencies and penchant for solving conflicts with fisticuffs. To ordain such creatures would be to risk disgraceful brawls at the altar. The male proneness to violence surely disqualifies them from representing the One who incarnates graciousness and peace.
The cruder and heavier physical frame of the male clearly marks him for the physical tasks of society, digging ditches, mending roofs and the like. The finer, more spiritual tasks of society are intended by our Mother in heaven for those more refined spirits and bodies, women. This separation of roles is clearly evident in Scripture, where the males are said to have been created from dirt, while the women were created from human flesh. Moreover, women were created last, clearly marking them as the crown of God's creation. It was even suggested by one mother superior that Adam was a rough draft, Eve being the more refined and complete version of human nature. The mothers had a good many laughs on that one, and some decided to make it into a bumper sticker.
It was also felt that men were needed for military defense. A man'splace is in the army, declared one wise perita, and all the holy mothers nodded in agreement. Besides, men would look silly in red dresses and lace. The sacred garb is clearly intended for women.
Profound matters of a theological nature were also discussed. One perita had prepared a long paper proving from the symbolic order that men could not be ordained. The division of humanity into male and female is a profound mystery that symbolizes the relationship of the transcendent and the immanent, the spiritual and the material. Women represent the spiritual realm, men the material. The material must be ruled by the spiritual, just as Holy wisdom presides over the physical cosmos as her household.
Moreover, since the church is female, those who represent the church clearly should be female as well. There should be a physical resemblance between the priest and the church as holy mother. Obviously, this means that all priests should be mature women. The church is also said to be the bride of Christ, and brides are female. The priest, as representative of the church in relation to Christ, represents Christ's bride. Therefore, only women can be priests.
Finally, it was noted that most of the people who come to church are women, Men tend to stand outside the doors of the church gossiping or sneak off to sporting matches. To have a man on the altar might distract a woman from her prayers.
It was hoped that, with so many clear reasons from both the natural and the theological realms against the ordination of men, this would settle the matter. Male impertinence would be silenced, and they would slink back to their proper sphere. Roma locuta; cause finita.
Just nu lyssnar jag på webbradion på Studio 1 från igår (9 juli - kolla i 30-dagarsarkivet där) - som handlar om kvinnliga religiösa ledare (inklusive i katolska kyrkan och islam)!
Här är ytterligare en intressant artikel om kvinnor i katolska kyrkan - den är skriven av John Wijngaards, som också har en omfattande webbsida tillägnad denna fråga.
Läs artikeln, kika in på webbsidan, och kommentera gärna!
"Det var en stor dag för Egypten och egyptologin i går. Landets kulturminister Farouk Hosni offentliggjorde fyndet tillsammans med Hawass på en välbesökt presskonferens på Egyptiska museet i Kairo. Drottning Hatshepsut regerade 1479-1458 f Kr, kallade sig farao och uppträdde iförd lösskägg och manskläder. Men efter sin regeringstid försvann hon mystiskt ur annalerna. Forskare tror att hennes son och efterträdare ville utplåna minnet av den enda kvinnliga faraonen i ättens historia. Också hennes mumie har varit mystiskt försvunnen tills den dök upp på museet för några månader sedan."
Det känns lite symptomatiskt det här - att kvinnor så ofta är osynliga eller bokstavligen försvunna ur historien - också om de har haft höga ställningar.
Dessutom detta att hon klädde ut sig som regent... Får kvinnor inte vara sig själva längre så snart de hamnar i en maktställning - eller för att alls få en sådan position? Jfr, Jeanne d'Arc som också klädde ut sig till man när hon ledde den franska armén i strävan efter fred med engelsmännen... Sitter kapaciteten i kläderna?
Sen finns det också ganska många exempel på kvinnliga ledare som har förändrats av att hamna i företagsledningar eller på kyrkligt höga poster. De uppträder inte längre "kvinnligt" - hur man nu definierar det...
Jag läser för tillfället om kyrkofädernas syn på kvinnor - delvis skrämmande läsning - delvis fylld av märkliga paradoxer - samma kyrkofäder som totalt gör ner kvinnor i fråga om deras förmåga att undervisa eller vara präster - höjer upp sina mödrar på piedestal - inga kan vara visare eller frommare... De är t.o.m. bättre än män... Duh? Hur får de ihop detta i hjärnvindlingskorridorerna?
Report Reveals Widespread Injustice Against Catholic Women (Washington, DC)
As the school year draws to a close and report cards are issued, a coalition of Catholic justice organizations has also issued a national report card on the status of women in the U.S. Catholic Church that shows wide disparities between women's and men's roles. The report, the first of its kind, reviews conditions in 23 of the nation's 146 Roman Catholic dioceses and archdioceses. Women participate in about equal numbers with men in public roles as readers and communion ministers. However, it is behind closed doors where women face the most daunting barriers in Catholic education, on diocesan advisory boards and in diocesan employment settings.
"Pope Benedict XVI has said that it is 'theologically and anthropologically important for woman to be at the center of Christianity, ' but our study shows that women are relegated to the margins when it comes to positions of influence within the Catholic Church," says Prof. Susan Farrell, a lead analyst of the report. "We've issued an 'F' to the dioceses when it comes to representation of women in religious education and a 'D' in hiring women for top jobs."
The ground-breaking study investigated women's status at cathedral liturgies, in seminaries, on diocesan councils and in diocesanemployment settings. Although women's public visibility in Catholicism has risen, for example, with men and women serving equally as lectors at cathedral liturgies, bishops rated only a "C" when it comes to including girls as altar servers when the bishops preside at masses. One disturbing result: respondent surveys indicate only 29% ofseminary faculty are women. This compares with the 37.5% of women faculty nationwide (American Association of University Women, Tenure Denied, 2004 Report). Additionally, the surveys reported that there is still not gender parity on diocesan councils and boards, with men making up the majority of members on diocesan pastoral councils, Catholic Charities boards and diocesan finance councils. Additionally, the surveys showed that only 34% of women are diocesan "Level 1" employees, Level 1 being those who report directly to the bishop.
There are some bright spots. The bishops got an "A" for providing tuition assistance and scholarships for men and women preparing for lay ministry, as recommended in 1998 by the USCCB's Secretariat on Family, Laity, Women, and Youth in their report, "From Words to Deeds." Additionally, the bishops are appointing more women to their pastoral councils. On diocesan pastoral councils, women were 42% of the total. In two dioceses, there were equal numbers of women and men and in one, there were 3 more women than men. The full report with more statistics is available online at http://womensjusticecoalition.org
"We call for the United States Conference of Catholic Bishops (USCCB) to address these inequalities and to support women's gifts in church ministry, education and employment," says Rea Howarth, coordinator of the Women's Justice Coalition. The Coalition has sent its study to the USCCB and to each bishop individually with the request that the bishops address the six recommendations in this report at their November meeting. "One key recommendation is that the bishops make certain that seminarians and lay church members learn the full story about the roles of women in the development of the early church. The failure to learn our own history lies at the heart of many of today's disagreements, " Prof. Regina Bannan, another lead analystof the study, pointed out.
"Even though women make up the majority of parishioners in the pews, relatively few sit on diocesan councils, in seminary faculty chairs, or in decision-making offices," says Howarth. "With the release of this report, we're working so that Catholic women have a seat at the table, not just in the pews."
1) Men are too emotional. Their conduct at sporting events proves this.
2) A man’s place is in the military.
3) Some men are so handsome, they will distract women worshipers.
4) Male physiology indicates that men are more suited to tasks like chopping down trees, unearthing rocks, and wrestling with wild animals. It would be “unnatural” for men to do other forms of work.
5) In the New Testament, the person who betrayed Jesus was a man. His poor judgment and lack of faith represent the character of his gender. This justifies the subordinate position all men should take in matters of spiritual formation.
6) Men are overly prone to violence. “Real” men prefer to settle disputes with immature displays of prowess and domination. Thus they make poor role models and are dangerously unstable leaders.
7) An ordained minister nurtures the congregation. Nurturing is not a traditional male role. Through history, women have proven more skilled at nurturing and more naturally attracted to it. This makes women the obvious choice for ordination.
8) In Genesis, man was created before woman, obviously as a prototype. Thus men represent an experiment. Women represent the crowning achievement of creation, a more perfect image of God’s intent for humanity.
9) For men who have children, the duties of the church may distract them from their responsibilities as fathers.
10) Men can find meaningful church roles without being ordained. They can sweep sidewalks, repair the roof, and maybe even lead portions of worship on Father’s Day. Embracing such traditional roles, they can still be important in the life of the church.
En intressant "trend" tycks sprida sig över världen. I land efter land införs nu kvinnliga ledare - såväl politiskt som religiöst. Det är minst sagt på tiden...
1) Taizébrödernas besök i Sverige (de var här även år 2000), är en stor glädje! Läs mer här och här!
2) Att det finns kvinnliga ledare i Svenska kyrkan... Tack till Christina Odenberg som har gjort mycket för jämlikhet och jämställdhet under sina år som biskop (det finns en fin intervju med henne i senaste numret av Kyrkans Tidning - men tyvärr finns den inte på nätet). Passande nog är hennes valspråk just: "För att er glädje skall bli fullkomlig." (Joh 15:11) Hon lägger ner insignierna i Lund idag och lämnar över "facklan" till Antje Jackelén. Lycka till, båda, med era nya uppgifter!!!
3) Jag gläder mig också över något jag läste i en artikel av Lars Åke Lundberg (om psalmer):
"Min grundprincip är att text och musik måste bli förälskade i varandra, alltså bilda en enhet, en helhet. En förälskelse kan man inte påtvinga någon. Den uppstår, liksom den äkta mystika upplevelsen i det andliga livet, som visar sin äkthet genom att den får sociala konsekvenser /.../. Den äkta mystiken är ofta också institutionskritisk också mot kyrkan, därför att man har upplevt en direkt väg till Gud, som samtidigt visade på en stark kärlek till och solidaritet med alla människor."
Så verkar det vara i alla tider - människor som är lyhörda får insikter från Gud - som sedan leder till förnyelse av stelnade institutioner som fått alltför skarpa kanter, som stöter bort och gör människor illa. Men förnyelsen möter alltid motstånd till en början...
Man vill ogärna förändra det invanda - det ska helst vara och förbli så som det "alltid har varit" - trots att det bevisligen inte alltid har varit så. Det känns säkert tryggast så för en del. Men det blir till sist livlöst, och ibland rentav heretiskt - det kan gå emot Guds vilja - paradoxalt nog just genom ivern att vara fullständigt renlärig till punkt och pricka (jfr. fariseerna på Jesu tid). Det kan bli så att lagen inte längre finns till för människorna utan tvärtom - på ett sätt som kväver Anden.
Anders Frostenson och Lars Åke Lundberg arbetade ihop om psalmer utifrån de fattigas och utstöttas perspektiv. De uppmärksammade de osynliggjorda. Detsamma behövs även nu för dem som idag inte får rum i en kyrka där takhöjden successivt sänks - för om dessa inte får plats i den världsvida kyrkan så har det blivit till en kyrka där Gud själv inte längre får plats....
